38 mil!
Hej bloggen!
Jag har ju inte varit så frekvent på sistone... här alltså. Det är för att jag jobbar mycket och gillar det. Det är ganska mycket att göra på jobbet och det passar mig utmärkt. Jag cyklar och cyklar och jobbar och jobbar, och sover som en stock på nätterna. Helt jävla klubbad och benen blir starkare och starkare och konditionen likaså. Det har ju helt ärligt varit en aspissig vår för mig. Innan jag fick veta vad som var fel med mig så mådde jag ju som ganska dåligt, så där diffust dåligt. En känsla av fel i hela kroppen och sinnet. Sen mådde jag ju dåligt för att jag för att det var ju faktiskt nåt fel. Det var också värdelöst att vara arbetslös och utan pengar. För mycket kasst på samma gång.
Så nu, när jag har ett jobb, pengarna rullar in som dom ska och jag har en för tillfället välfungerande kropp, då njuter jag lite. Det är skönt att vara fysiskt slut och trött på kvällen men pigg och alert på morgonen. Jag ber om ursäkt om jag låter som en moderat eller LO-reklam nu, men jag uppskattar verkligen att jobba och vara i ett tryggt socialt sammanhang där jag känner mig kompentent och behövd. Och får skratta!! Det var längesen jag gapskrattade så mycket, bra grej helt klart.
Idag firar jag 38 cyklade mil på en månad! Det firar jag med en kaffekopp och en rejäl storstädning inför efterlängtat finbesök. Jag är svintrött, men det gör liksom inget. Ingen panik, jag kommer ju få sova gott i natt.
Allt ordnar sig, det känns ganska bra att vara jag. Kroppen är fantastisk - ta hand om den!
Trötter:
